hannacarin

Fem fina lediga dagar fick vi ihop, men nu är det rätt skönt för oss båda att vara lite isär. Ebba är sjukt mammig just nu, samtidigt som hon har en miljard känslor i kroppen som gör att hon inte kan tygla sig riktigt, plus att hon lyssnar noll komma noll på mig. Vi ryker ihop konstant alltså, blir tokig. Man känner sig ju som världens sämsta morsa när man bara är arg och säger till henne hela tiden. Men hade jag inte sagt något hade hon levt rövare vid det här laget. 

Oavsett om det är en jobbig tid just nu så vet vi ju att det är en enorm utvecklingsfas hon har just nu så vi försöker verkligen att tänka extra mycket på det. Doktorn på BVC sa det när vi var på 2,5-års kontrollen och det var skönt att höra. Vid tiden mellan 2,5-3 år händer det extremt mycket i barnens utveckling och dom börjar utforska sina känslor ännu mer. Så jag försöker verkligen att vara förstående och pedagogisk med henne, men inblandade brister det tyvärr. Så är livet. 

Hoppat igång och jobbat idag och det har varit fullt ös, minst sagt. Jag ska hålla i mitt första barnkalas på söndag så jag håller på att öva för fullt på guidemanuset. Är skitnervös men också peppad på det här! Det är en enormt stor personlig utveckling för mig att göra sånt här så jag känner mig stolt bara av att ha bestämt mig för att köra. Håll tummarna för mig på söndag!