hannacarin

I slutet av graviditeten köpte Emil en varsin klocka till oss. En såndär som mäter precis allt ni vet. Jag älskar den. Den har motiverat mig så många gånger senaste månaderna så tusen tusen tack för det. En sak den gör (bland annat) är att tala om vilken konditionsålder man har. Hajar ju att det här inte är helt vetenskapligt och hundraprocentigt, but still. Jag blir så inåt helvete pepp! Farsans konditionsålder är som en 20-årings. Han blir 53 bast i år. #lifegoals

Jag har senaste veckorna mått pyton över hur jag ser ut och har bestämt mig för att om jag inte tar tag i problemet till hundra procent får jag fan inte heller klaga. Så igår bestämde jag mig för att sluta äta socker. Farväl älskade choklad. Jag har ätit choklad precis varje jävla dag i flera år. Har också fixat att gå ner i vikt trots detta, men nu måste den bort. Den här viktnedgången är svår, jag känner det. Jag har otroligt lätt för att lägga på mig vätska och vet att det är riktig jävla bantning som krävs för att det här ska gå vägen. Blir jävligt less att jag känner såhär men det spelar ingen roll hur många kroppspositiva konton jag följer just nu. Jag mår inte bra i min kropp. 

Ska försöka vara extra sträng på vardagarna och sen tillåta mig själv att käka lite gött på helgen. Men inget socker. Måste bli av med mitt choklad-beroende. Jag har klarat en dag än så länge.