hannacarin

I söndags ramlade Ebba ur soffan runt 18-tiden. Jag var och handlade och Emil stod i köket, så ingen av oss såg fallet. Vår soffa är ju som bekant otroligt låg, kanske 40 cm över golvet, så hon måste haft riktig otur när hon landade. Hon var väldigt ledsen och höll sig krampaktigt om armen, vi fick absolut inte se eller röra. Spontana reaktionen var att vi åker in. Men sen somnade hon och vi avvaktade lite. Hon är väldigt smärtkänslig och det var därför svårt att veta har allvarligt det var. Vid 22-tiden vaknade hon och var ledsen, då bestämde vi att hon och jag skulle åka in till akuten, helt och hållet mot hennes vilja. 

Väl på plats fick vi veta att det var ett högt tryck och många som hade utfört härliga vinteraktiviteter under dagen. Något mindre roligt besked. Som tur var packade jag med bananer, läsk, proteinbar, paddan och laddare. Vi fick ett rum direkt eftersom hon är förkyld, och slapp på så vis väntrummet. Så vid 23-tiden började undersökningen med klädnypa på fingret, invägning och koll av temp. Kort därefter fick hon flytande Alvedon och det var härligt, för det hjälpte lite mot smärtan. Men efter det tog det lång tid innan något mer hände. 

Hon sov ca två timmar och tillslut kom doktorn, vid halv tre. Han skrev en remiss till röntgen och dit fick vi komma ganska snabbt. Vår sjuksköterska Björn var toppen, han följde oss till röntgen och visade Ebba den stora hallen där ambulansen kommer in med patienter, vi hade tur för det stod en inne precis när vi kom. 

Väl på röntgen tyckte hon att det var riktigt häftigt och var jätteduktig, lyssnade på instruktionerna tjejerna gav henne och gjorde precis som hon skulle, även om det gjorde lite ont emellanåt. 

Doktorn kom sen och berättade att hon hade fått en spricka i armbågen. Även om jag absolut inte önskar henne det, var det ändå skönt att vi fick bekräftelsen att något var fel. Han förklarade också att det eventuellt behöves en operation för att dra tillbaka något i armbågen. Fick denna information väldigt sent och utan sömn minns jag inte helt vad han sa. Men han skulle konsultera med kollegor på måndag morgon och höra av sig. 

Ebba fick gips på yttre sidan av armen, så den är inte helgipsad. Sen bandage och mitella. Den ska vara fixerad för att läka bäst. Vi var hemma strax innan fem. Då hade Ebbis sovit ca 2 timmar och jag noll. Vi la oss men sov bara ca 1,45 h innan Ebba vaknade igen, hon gick med Emil och Love ner och jag sov lite till. Men vid nio ringde doktorn och väckte mig. Fick info att Ebba skulle opereras och att det skulle ske igår måndag, eller idag tisdag. Väntade hela dagen igår på att operation skulle ringa och vid 18-tiden kom äntligen samtalet. Operation skulle bli av idag, vi skulle infinna oss vid 11. Sen av ren tur nämnde jag att hon är förkyld men att det inte skulle vara några problem att ta sig in då...? Då blev det tyst en sekund och sen hörde jag "ÄR HON FÖRKYLD?!". Den infon hade inte nått operation tyvärr, och problem blev det ju då såklart. Hon behövde konsultera med kollegor (detta jäkla konsulterande) och skulle ringa mig imorse med definitivt besked. 

Så imorse vid halv nio ringde hon och sa att det blir operation på torsdag istället, så håller vi tummarna att förkylningen är bättre. Kändes både och att skjuts på. Hade varit skönt att få allt gjort så snart som möjligt men fördelen att göra det på torsdag är att vi (som det ser ut just nu iaf) är först ut på morgonen. Ingen väntetid = ingen onödig oro för Ebba. Men ja, allt har ändrats tusen gånger redan känns det som, så jag blir inte förvånad om det kommer ske ytterligare förändringar innan det här väl tar slut. 

Ebbis har idag varit pigg, mått rätt bra och ätit bättre än igår. Ingen smärta på dagen. Natten till idag var sådär, hon vaknade med värk ett par gånger och vi gick ner till soffan en sväng vid 01. Idag har vi dock preppat med Alvedon redan från start och jag hoppas att natten blir bättre. Både för hennes skull men också för min egen del. Jag har sovit otroligt lite senaste nätterna och låg redan på rätt mkt minus tack vare Love. 

Nu håller vi iaf tummarna att operationen blir av på torsdag och att den går bra. Jag är lite nojig över att hon ska sövas, det känns läskigt tycker jag.